På leriga stigar

Jag älskar mina gummistövlar. Tack vare dem kan jag gå dit många andra inte går och få se spännande saker.  

Idag har jag nästan klampat in i hackspettarnas bo. De har valt att bygga det relativt lågt, i rumphöjd på mig. Jag blev helt mållös när jag fick se det. Men jag ville inte gå alltför nära boet för att inte störa familjen.

I ett annat träd fick jag syn på spillkråkan.

Lite längre bort blev jag vittne till början på nya flugbaggar :)

Plötsligt hörde jag ett märkligt vrål. Först trodde jag att det var en hes hund som skällde men icke.


En råbock stirrade på mig och vrålade. Hade det varit en get då skulle jag tro att hon försökte avleda min uppmärksamhet från hennes kid. Men en råbock? Jag fick en känsla att han skrek åt mig.

Så många fina möten... Vilken lyckodag!

Stenigt

Det är en märklig känsla att gå runt i en fornborg. Den är ju minst 1000 år gammal. Människor byggde upp dessa stenvallar utan murbruk eller andra avancerade tekniker och stenvallarna ligger där än idag. Fascinerande. I Södermanland finns det en del fornborgar och idag har vi besökt den som ligger uppe på Hägersberget. På den första bilden ser ni den ena ingången till fornborgen.

För att testa hur mina nya kängor uppför sig i stenig terräng har jag, med stil och elegans, klättrat upp på stenvallen.

Från bergets topp har man en vidsträckt utsikt. I nuläge ser man dock snön så långt som ögat (och kikaren) kan nå.

Nedanför berget fick jag syn på en envishet utan dess like. Fyra träd har bestämt sig för att hinder ska ses som möjligheter och betraktar bumlingen som sitt stöd. Helt otroligt tycker jag.

Tummen upp

Tummen upp för mina nya vandringskängor! De sitter som en smäck. Vi kommer nog att bli riktigt bra vänner, kängorna och jag.

Solen skiner och det är riktigt behagligt trots att nordanvinden är så envis. På vissa ställen är snön fortfarande ganska djup :)

Men vet ni vad? Vi har sett vårens första nässelfjäril!

Tummen upp för våren, för solen och för att det är så skönt att leva vissa dagar.

Fjällvandring i badet

Vi har bestämt oss för att vandra från Abisko till Nikkaluokta. Någonstans där på vägen ska vi klämma in Kebnekaise också. Det är några månader tills dess och det känns som evigheter. Så jag roar mig med att fjällvandra i badet. En perfekt avslutning på en lång arbetsvecka.

På köksbordet står det just nu två par nya kängor som jag går och klämmer på. Något av dessa par ska göra mig sällskap på den kommande fjällvandringen. Och de ska bli väl ingångna tills dess. Plötsligt känns det som att jag har väldigt ont om tid egentligen...