Under några år drömde jag om att bli antagen till Naturfotograferna. Högmod känner ibland inga gränser.
Någonstans där på vägen insåg jag dock att mina bilder är som dagboksanteckningar från skogar, hagar och ängar. Inte heller känner jag mig speciellt duktig. En runda bland naturbloggar visar klart och tydligt att där ute finns det så många begåvade naturfotografer. Men jag är totalt förälskad i vår närnatur. Jag dras till humlor, hundkex och kajor. En sväng i skogsdungen skänker mig den vila jag behöver efter en krävande arbetsdag. Och ur kärleken föds hänsynsfullhet. Se sig för, inte förstöra, inte skrämma. Men den starkaste känslan är ändå tacksamhet. Jag är tacksam för att att kunna uppleva de små underverken som visar sig för mig varje gång jag ger mig ut.
Robisz zdjęcia przyrody, bo to kochasz i sprawia Ci przyjemność. Nie musisz być wielkim fotografem :)
SvaraRaderaHej Anna!
SvaraRaderaÅh, vad skall man säga. Du skriver så klockrent i min värld så hade detta räckt för antagning till naturfotograferna. Dina bilder är alltid fina och dina tankar är så härliga och riktiga! Visst är det så som du säger att det är så många som kan fotografera så bra idag. Det digitala intåget har gjort att vi är så otroligt många som fotograferar och det är ganska så förlåtande, mycket av exponeringen går ju att rädda i datorn. Dina tankar, känslor, funderingar och dina komponerade bilder däremot är inget som man fixar i datorn. Vackert, vackert, vackert du som jag njuter i varje andetag i naturen varesig vi försöker visa en bild för hela världen eller att den bara blir liggandes på hårddisken. Det gäller att njuta och ta vara på naturen, det är viktigast!
Natur kram!
/Ingemar
Tusen tack Ingemar för dina ord. Det var nog det finaste någon har skrivit till mig.
Raderajag vet...anna<3
SvaraRaderaoch förstår precis vad du menar<3...precis....<3
varm kram
Visst finns det många skickliga naturfotografer. MEN du har förmågan att fånga även orden och göra bilderna magiska. Det är en gåva som inte alla andra har. Kram!
SvaraRadera