onsdag 26 december 2012

Herre på täppan


Mina koltrastar har lärt sig att här vankas det mat. Varje dag. Kl 05.15 exakt. Det är då som min väckarklocka ringer och jag går ut och ställer russin, frukt och vatten ute på stigen. Ett helt gäng svarta bollar väntar på mig. Vissa är lite mindre rädda och hoppar fram till mig när jag öppnar altandörren. Så jag har inte haft något annat val än att låta väckarklockan väcka mig så hemskt tidigt även på helgerna. Men igår kväll kände jag att jag behövde en sovmorgon och imorse lät jag koltrastrna vänta ett par timmar. Helt utan mat var de ju inte för i syrénträdet finns det en del att smaska på. När jag väl vaknade och gick upp då möttes jag av en skrämmande tystnad. Inga koltrastar som bjäbbade på stigen! Jag fick dåligt samvete. Men nu är gänget tillbaka. Slukar russin och smakar på kanelkakan. Och den unga hanen som sitter på äpplet talar klart och tydligt för de andra vem som är herren på täppan här. Puh, vilken lättnad...

7 kommentarer:

  1. Kosy były dzisiaj wyrozumiałe i dały Ci pospać :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. A tak bardzo sie balam, ze do mnie nie wroca...

      Radera
  2. Skönt att de kom tillbaka! :-) Och vilken fin blogg du har. Älskar is-bilderna! Finns det någon funktion så att man kan prenumerera på dina inlägg?

    Ha en riktigt god och bildskön fortsättning :)

    /Annelie Pompe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anneli! Det var en bra fråga. Jag vet faktiskt inte hur det funkar med prenumerationslänkar men jag ska forska i ämnet och återkomma med svaret.

      Radera
  3. Så snäll du är med "dina" fåglar :)) Härlig bild där den sitter på äpplet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han satt där väldigt länge och jag kunde komma relativt nära honom. Hela hans lilla kropp talade om för mig att han inte tänkte flyga iväg så lätt :)

      Radera
  4. det där med det dåliga samvetet anna..det känner jag igen... till o med denna anna-n;) har sen några dagar börjat att gå ut ungefär samma tid varje morgon (även på helgen, fast jag går ju å lägger mig igen som skönt är:) ), så fiona inte tror att jag helt plötsligt struntar i henne. vad gör man inte för "sina" djur<3

    SvaraRadera