lördag 2 februari 2013

Sommarlängtan...

Ibland får jag en obehaglig känsla att vintern tär på mina krafter. Den petar på mitt tålamod på ett väldigt raffinerat sätt och gör små öppningar i själen på mig. Genom dessa öppningar börjar en glödande sommarlängtan att sippra. 

Längtan efter värme, ängsblommor och humlor. Ooo, dessa fredliga lurvbollar är mina absoluta sommarfavoriter...

  
 De allra första humlorna som vi ser på våren är de övervintrade, befruktade drottningar som är i full fart med att starta ett nytt humlesamhälle. Den här bilden tog jag en kall aprilmorgon. Jag trodde att humlan var död för hon var helt orörlig. När solen värmde upp humlan en aning då flög hon vidare. Efter att ha ätit sig mätt börjar drottningen söka efter en lämplig plats för sitt bo. Övergivna sorkbon, ihåliga träd, grästuvor eller håligheter mellan stenar...


Under en av mina sommarpromenader hittade jag det uppgrävda boet. Antagligen fick det besök av någon grävling eller räv som var sugen på lite humlegodis. Runt boet låg det många döda humlor som vittnade om att de försvarade sitt bo med allt de kunde.


Och så jobbar de, helt outröttligt, hela sommaren. Från tidig morgon till sen kväll samlar de pollen och nektar.


Sommaren 2012 var väldigt regning. Den här jordhumlan sökte skydd under kråkvickerns blad. Så mycket skydd blev det dock inte. Stackare. All pollen som hon hade samlat blev till en sörja som droppade ner.


Senare på sommaren föds det hanar och framtida drottningar. När dessa har blivit mogna så lämnar de boet för gott.


Hanarnas enda önskan är att få para sig med någon hona. De lämnar doftspår efter sig, till ex på blad. Sedan hoppas de på att någon hona ska flyga förbi och finna doften helt oemotståndlig. Efter parningen dör hanen och den befruktade honan letar efter något bra ställe att övervintra på. 


De sista humlorna ifjol såg jag i september på Gotska Sandön.


De dinglade tungt i ljungen och njöt av sin sista måltid.


Sedan föll de ner till marken och dog...


Strax efter kom det några andra som gjorde anspråk på humlornas kroppar.

Någonstans där ute sover de befruktade humledrottningarna. Om några månader kommer vårsolen att väcka dem och ett nytt, spännande humleår ska ta sin början. Jag längtar...

4 kommentarer:

  1. Też już tęsknię za tymi fruwającym owadami. Lubię je obserwować i robić zdjęcia. Smutno patrzeć na ostanie zdjęcie, ale niestety przyroda jest czasami okrutna. Pozdrawiam serdecznie.

    SvaraRadera
  2. Intressant att få lära sig lite om humlornas liv. Hum, hum, ett gott nytt humleår på dig!

    SvaraRadera
  3. ÅÅÅ så underbara bilder på de söta humlorna! ja nog längtar man till den tiden också, men än är det vinter ett tag till :))

    SvaraRadera
  4. du skulle skriva en bok om humlor!
    Agneta

    SvaraRadera