söndag 18 november 2012

Tolamossen





Det är inte varje dag som jag får möjlighet att vandra i en skog som har ca 110-130 år på nacken. Jag får en känsla att jorden har slutat rotera och det blir alldeles stilla. Bakom träden står någon som tittar på mig med sina vacksamma ögon. Märkliga ljud avbryter tystnaden och förstärker den kusliga känslan. Men så kommer man till en mossig glänta som lyser grönt och kusligheten får dra sig tillbaka.

2 kommentarer:

  1. Hej! Vad det är härligt med dessa gammelskogar, det är som du beskriver att jorden har slutat rotera och allt är stilla. Dina bilder förstärker den känslan ännu mer, bra jobbat. //Urban

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Urban för dina ord. Ja, gammelskogar är väldigt speciella och jag hoppas att de får leva sitt eget liv väldigt, väldigt länge.

      Radera